OCD – du är i mina tankar..

Jag heter Tove, har färgglada naglar, gillar att dricka kaffe i en fin kopp i min mysiga lägenhet. Och jag har OCD.

Jag har ju lovat att berätta mer om dessa tre små förtretliga bokstäver, vilka så vackert har utökat mitt cv (journal). OCD, Obsessive-compulsive disorder. Uttalas typ “obsessiv-kompulsiv-disorder, för den som vill briljera på fest. (Tvångssyndrom på svenska – men det låter mindre ballt).

När jag släppte nyhetsbomben här hemma lät sig reaktionen inte utebli.

– Snart kan vi ju göra ett memory-spel av dina diagnoser, sa min pojkvän.

Sen var det färdigdiskuterat. Även om jag, enligt mig själv, är mycket diskret, går det inte att dölja allt knas man har för sig. Allra minst i sitt eget hem.

Och att berätta här för er, kära läsare, det är lite som att skriva på facebook att man köpt mjölk på ica. 2 gillar, 1 kommentar: “Kul”. Efter noga övervägande har jag beslutat att inte ändra rubriken på bloggen. “Att leva med bipolär sjukdom och adhd och OCD” – det blir helt enkelt för långt.

Såhär är det: Jag är superintelligent. Jag vet att min familj inte dör om det råkar bli ett extra mellanslag mellan två ord i en text, eller om jag inte räknar framlänges och baklänges till hundra, utifrån någons ålder. Men i brist på annat, kommer jag inte på något vettigare att göra för att dämpa min ångest (min hjärna kan vara rätt fantasilös) än att dubbelkolla. Eller så kör jag någon av mina andra ritualer. Och det känns faktiskt bättre – en stund. Sen är det igång igen. Ja, ni vet..

Jag heter fortfarande Tove Lundin, är journalist (och författare!). Jag bor med pojkvän och katt i en mysig lägenhet. Jag gillar fåglar, rymden, kaffe och mina underbara krukväxter. Jag har massor av vänner som jag tänker på ofta. Jag har alltid färgglada naglar och roliga skämt. Jag är duktig på att hitta vackra saker – och fenomenal på att räkna dagar och år i huvudet!

RIOT!