Ge en gåva

När smärta får ett namn

Ibland blir en psykisk smärta fysisk. Till exempel magkatarr, huvudvärk eller muskelsmärtor. Själv har jag en tendens att spänna mig i ryggen. Jag är född med skolios och är rätt van vid smärta i ryggen. Om man får skryta, vilket man får, skulle jag vilja kalla mig för en riktig tuffing. Men senaste tiden har jag varit mera av en gnällspik.

Jag har gnällt och sjåpat mig mest hela dagarna. En ond rygg kan göra en ganska osympatisk, i alla fall när det gäller mig. I dag fick jag nog av mig själv och ringde min arbetsgivare Vårdguiden.

Eftersom jag vid det här laget varken kunde vrida på huvudet, titta upp eller ner och det strålade ut i axeln och ena benet tyckte damen i luren att det vore en bra idé att ta mig till akuten.

Sagt och gjort, där fick jag genast starka smärtstillande för första gången i mitt liv. Jag väntade på den utlovade sköna effekten alla har talat om. Jag väntade en kvart, en halvtimma – efter en timma frågade jag en sjuksköterska hur länge det skulle ta. Tydligen borde jag redan ha känt något. När läkaren väl kom hade jag tårar i ögonen, så ont gjorde det.

Han tittade och klämde, lyssnade på vad jag hade att säga. Han drog tillsist slutsatsen att jag förmodligen har diskbråck.

Sen fick jag åka hem med två piller och ett recept.

Tyck inte synd om mig nu för allt i världen! Nej, jag tänker njuta av min fysiska smärta. För si nu kan jag säga ”jag har diskbråck” och genast mötas av sympatier från höger till vänster. När jag senare skulle kliva på bussen ville chauffören först inte öppna dörrarna förrän om fem minuter. ”Oh, sa jag, jag har diskbråck – kan man inte få sätta sig i värmen lite?”

Och upp for dörrarna och han tämligen bar mig till sätet.

Jag skulle nog ändå våga påstå – att ett diskbråck (i mitt fall) är en fis i rymden jämfört med ont i själen.

Om Tove
Jag har något så spännande som psykisk (o)hälsa. O:et betyder i mitt fall att jag har bipolär sjukdom och adhd. Vad det innebär ska jag berätta mer om i bloggen. Välkommen att följa min, ibland lite annorlunda, vardag!

19 kommentarer till “När smärta får ett namn

  1. Barbro

    Härligt!
    Jag ska knacka på bussdörren idag och fråga om jag kan få komma in i värmen för jag har paniksyndrom…
    Tror du att det funkar lika bra?
    🙂

    Svara
  2. Frida

    Åh men visst är det skönt! (och lite snedvridet förstås)
    När jag för ett tag sen mådde rätt crappigt psykiskt och därmed inte hade en ”giltig” orsak för att bara trycka på pausknappen så kom där en akut blindtarmsinflammation – och nu var det helt ok att ligga i sängen i två veckor efter operation! Och två månader senare var folk fortfarande rädda om mig. Att det sen för mig fungerade mer som ett välbehövligt mentalt avbrott behöver ju inte de veta… 😉

    Svara
    • Tove Lundin

      Frida! Vilken tur i oturen att få akut blindtarmsinflammation när man ändå är nere i avgrunden!
      Skönt att hjärnan och kroppen kan sköta ett vettigt samarbete för en gångs skull..
      Akut blindtarmsinflammation är inte bara svårstavat – det har en mycket allvarlig klang, liksom diskbråck, vilket är viktigt i sammanhanget 🙂

      Tack Katarina <3
      Det börjar redan kännas bättre, nu kan jag röra på mig som folk (i vår ålder)!

      Svara
  3. Katarina

    Va bra. 🙂
    Vet hur ryggskott känns. Men inte provat diskbråck. Ingen höjdare kan jag tänka mej.
    Har en lättare variant av skolios. Inget allvarligt men känner mej ständigt lite sned. Men har sett hur andra kämpar med korsett och behandlingar.
    Verkar skitjobbigt.
    Kram <3

    Svara
  4. Tove Lundin

    Fy ryggskott låter inte heller kul!
    Ja, stackars de som lever med ständig smärta och problem! Jag är verkligen tacksam som slipper det. Själv är jag som du, mest sned. Det blev en varningsklocka nu att börja träna, annars kan det nog bli värre med åldern.
    Nu gäller det bara att ta sig i kragen 🙂
    Kram <3

    Svara
  5. Katarina

    Ja träna borde man göra. 🙂
    Brukar komma igång men inte fortsätta. Vet inte hur många gånger jag börjat men sen låtit det rinna ut i sanden.
    Försöker göra ryggövningar hemma men ”glömmer” det också alltför ofta.
    Man kanske skulle ha ett belöningssystem. En morot liksom som gör att man fortsätter.

    Svara
  6. Tove Lundin

    Haha! Jag ”glömmer” också mina ryggövningar!
    Belöningssystem var en mycket bra idé! Jag behöver bra idéer på hur jag ska komma igång..
    Blir trött bara av tanken på att träna. Men promenader är rätt kul 🙂

    Svara
  7. Katarina

    ps. En person jag känner, som har skolios, fick tips att gå med stavar för att stärka ryggen.
    Gillar man att promenera är det bara att slänga dit ett par stavar så är det kirrat. 🙂

    Svara
  8. Tove Lundin

    Supersmart! Ännu ett superbra tips från dig som liksom absorberar varje bra idé och minns dem när de passar! När vi har tagit över världen ska människor som vi kunna jobba som idésprutor. Det skulle vara ett mycket respektabelt jobb som bara vissa kunde utföra (typ vi här). Självklart kunde vi anställa andra ”normala” – men med lönebidrag 🙂

    Svara
  9. Katarina

    Tack. 🙂
    Ja det vore kul att jobba som idéspruta. Då skulle jag ha en rolig, färgglad skylt utanför mitt kontor. Ingen sån där tråkig i metall med stela fula bokstäver.
    Busiga, färgglada visitkort skulle jag ha också.
    Om Pippi fanns på riktigt skulle jag hyra in henne som inredare.
    Tänk vilket härligt kontor man skulle få då. 🙂

    Svara
    • Tove Lundin

      Hihi! Och när folk fick höra att man jobbade som idéspruta skulle de titta på en med respekt, för det var som ett riktigt jobb 🙂
      Vill oxå ha ett Pippi-kontor! Brukar lägga fötterna på skrivbordet när jag jobbar, det känns lite Pippi 🙂 å vad jag önskar att man kunde jobba som idéspruta!

      Svara
  10. Fanny

    Äsch för diskbråcket men YES för extra stöd av okända! Det är så jobbigt när ens problem inte syns utåt och det som inte syns inte finns (i wish!).

    Jag har förjävligt PMS just nu, är mer nere än annars och blir arg bara nån i min familj tilltalar mig. Så jag tänkte fråga dig Tove och er andra smarta psykon, att är ni också superlättpåverkade av era hormoner?

    Jag ska ta upp det här nästa vecka med min läkare. Har egentligen redan länge tänkt att jag borde kolla det här, men jag har inte riktigt sett sambandet så starkt förrän nu. För det är inte bara före mens utan också för ägglossning jag är jäkligt i obalans i humör. Som tex nu. Argh, tror jag ska fara till simhallen för jag älskar att simma och blir lugn av att vara helt omsluten av vatten.

    Tack förresten för ert pepp senast jag skrev, och sidan med 365 saker att göra var fin 🙂

    Svara
  11. Tove Lundin

    Vad kul att du gillade sidan Fanny!
    Den lyckas ofta tränga igenom meningslöshets-känslan hos mig 🙂
    Hoppas du mår bättre nu!

    Svara
  12. maria

    Eftersom jag är betydligt äldre än er ( förmodar jag…) Så har ju livet lärt mig en del och är det något jag ångrar så är det att jag inte tränade min rygg. Skolios och diskbråck har för mig blivit en konstant smärta idag…..liksom rullstol nästa….

    Hade jag förstått hur det kunde bli med åren så hade jag struntat i alla värktabletter och specialkorsetter och försökt bygga muskler. Ok alla ryggskott var tråkiga men att idag ha ont varenda sekund känns onekligen onödigt…….Fast inget är försent sägs det så nu tränar jag en gång i veckan med en pt och ytterligare 3 ggr på ett gym……( tusan …)

    Svara
    • Tove Lundin

      Maria, tack för din berättelse! Den fick mig att tänka efter. Jag ska verkligen skärpa mig nu, göra mina övningar mm. Kan inte dra ut på det, jag märker ju att det blir värre med tiden.
      Men som du säger – INGET är någonsin försent!

      Svara

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *