Ge en gåva

Lättlurad hjärna

Jag ville göra dipp!

Min psykolog pratar mycket om det där med att avleda tanken och ändra sitt beteende. Till exempel kan man göra en snäll sak för personen man är arg på istället för en dum.

Vet inte hur det är med er, men min hjärna är lite bimbo!!

Det hela började med att jag ställdes inför ett livsavgörande val: ville jag gå och hyra film eller stanna hemma och göra dipp? Som jag tidigare berättat delar frågor likt denna mitt universum i två parallella världar – med tusentals alternativa livsöden. Och när ännu ett alternativ dukas upp framför mig ”Eller vill jag följa med och göra dippen sen?” – då imploderar universum!

Efter typ en kvart av velande tog min pojkvän saken i egna händer och gick för att hyra film (med motiveringen att det förmodligen skulle ta hela natten för mig att bestämma vilken film). I vredesmod tog jag mobilen för att ringa honom, jag skulle med – det hade jag ju vetat hela tiden, jag glömde bara.

Men när jag fiskat upp mobilen såg jag ett sött sms från en kompis. Som jag bara var tvungen att svara på. När jag gjort det var allt det arga borta. Inte visste jag att min hjärna var så lättlurad – detta ska jag prova igen. Om jag kommer ihåg.

Nu ska jag göra dipp…

Om Tove
Jag har något så spännande som psykisk (o)hälsa. O:et betyder i mitt fall att jag har bipolär sjukdom och adhd. Vad det innebär ska jag berätta mer om i bloggen. Välkommen att följa min, ibland lite annorlunda, vardag!

7 kommentarer till “Lättlurad hjärna

  1. Li

    Hej Tove! Följer med spänning , om man kan säga så i sammanhanget! din blogg. Nu är det såhär att jag har fått tid till öppenpsyk snart och det är som om denna första kontakt ”normaliserat” hela mig. (Samtidigt som jag ju sitter här mitt i natten med grandiosa planer och skjuter andra ovidkommande saker på framtiden, som typ uppsatser och ekonomi. Som vanligt. Så allt är inte okej i Normalville.) Har du tips på hur man känner sig, om man säger så, lite mindre normal inför första besöket och hur man uppbådar lite motivering? Att så att säga vara sitt eget utflippade jag, som var det som i första stället faktiskt tog kontakt med vården… Om du förstår.

    Ursäkta röran.

    Svara
  2. Barbro

    Lever i samma parallella universum som du, känner igen mig till 100 %.
    Till Li, jag tror jag förstår vad du menar. Att du är rädd att de inte ska hitta något på dig och skicka iväg dig igen så att du får fortsätta leva utan hjälp. Mitt råd är att försöka skriva ner hur du känner, för när man sitter där första gången är det lätt att glömma. Jag har också tänkt flera gånger att de kanske inte tror på mig, men det har dom gjort. Men du ska inte behöva uppträda på något särskilt sätt. Anledningen till att du får en tid ska räcka gott och väl.

    Svara
  3. Katarina

    Ett litet tips om man både vill göra dipp och se på film. Gå med i http://www.lovefilm.se/
    Är toppen för oss som älskar film men som inte orkar gå ut och hyra samt vill kunna lämna tillbaka filmen när man vill.
    Ingen tidspress alltså. + Gratis första månaden.
    Man gör bara en lista på deras hemsida och så skickar de filmerna hem till en.
    Underbart! 🙂

    Svara
  4. Tuula

    Hej Tove!
    Jag satt och letade mer information om ADHD och ”gick” på din blogg. Helt otroligt! Det jag läser är ju så jag har det!!Jag säger ofta fel saker , kallar saker vid fel namn, glömmer snabbt bort, har tusen genialiska ideer,börjar med mycket, mycket blir inte avslutat, tar snabba beslut, eller velar bort allt…osv. Och jag lider av depression(årstids relaterat). Går, och har gått i flera år på psykiatrin, och medecineras med antidepressiva.
    Jag letade information för att kanske hitta nått som är till hjälp för min son…
    Nu blev det lite mycket ”verksamhet” i huvudet!!
    Ett är då säkert. Jag ska fortsättningsvis läsa din blogg !
    Tack.

    Svara
  5. Tove Lundin

    Hej Li!
    Kul att du hittat hit till bloggen! Barbros råd är mitt i prick tycker jag (tack Barbro!) Jag känner igen mig så mycket i hur du känner. Det är en vanlig fråga här och hade jag fått svaret på den tidigare hade jag blivit besparad år! Därför lyfter jag upp frågan i mitt nästa inlägg och hoppas fler vill dela med sig av sina erfarenheter och tips.

    Superduper tack för ditt tips Katarina! Ska lägga fram det här i familjen – tänk om det plötsligt blev en normal process att titta på film 🙂

    Hej Tuula! Välkommen hit! Vad kul att du vill fortsätta läsa, tack för din kommentar – det är så kul med läsare och kommentarer (annars vore det rätt platt här) 🙂 Här är det liksom normalt att vara onormal, ingenting är för konstigt – eller okonstigt, för den delen.. Hoppas du hittar hjälp till din son, här finns många i din situation!

    Svara
  6. Cicci

    Det är ett knep som används inom dbt:en också. Gå emot känslan lite. Tex att vara extra snäll mot sig själv om man är arg på sig istället för att slå ner på sig själv.

    Svara
  7. Tove Lundin

    Ibland provar jag det där supersvåra: att validera mig själv, klappa på axeln och trösta lite. Säga att jag är bra ändå. Men fy vad svårt det kan vara, det måste jag träna mer på. Ska kolla upp dbt för det kände jag inte till – lät spännande!

    Svara

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *