Ge en gåva

Kan någon svara på detta?

Har man tur torkar det in med tiden.

Några saker jag inte kan sluta fundera över är hur det kan kännas längre att gå de hundra meter mellan mig och tunnelbanan än att gå tvåhundra meter åt andra hållet. Ibland så jobbigt att jag hellre struntar i att gå på en rolig fest, eller tar en krångligare, dubbelt så lång väg dit?

Hur kommer det sig att jag lätt som en plätt kan sy tio sovmasker, men inte orkar sy fast gummibanden? Varför påbörjar jag hellre en ny, om och om igen medan jag har ångest över att jag borde göra klart i alla fall en endaste. Eller varför stickar jag bara en socka av varje färg, istället för att göra två av samma?

Hur kan jag orka städa hela linneskåpet men inte orka torka upp en minimal fläck från köksbänken? Hur kan den fläcken få vara kvar så länge att den blir en del av inredningen?

Varför är det jättekul att göra planer men plötsligt jättetråkigt när man ska utföra dem? Hur kommer det sig att man kan komma på en fantastisk idé, känna att den är bäst i hela världen, få någon annan att tro på den och sen känna att det är det sämsta idén sedan atombomben.

Nu det värsta: hur i hela friden kan man skriva en hel bok, formulera ett solklart synopsis, sälja in den till ett förlag, jobba dag och natt med korrläsning – men inte orka skriva det sista stycket på tio meningar som man av någon outgrundlig anledning sparat in i det sista? VARFÖR?

Puh, som ni ser är jag ganska frustrerad över dessa stora frågor i livet och för att riktigt demonstrera känslan tänker jag inte sätta punkt

Om Tove
Jag har något så spännande som psykisk (o)hälsa. O:et betyder i mitt fall att jag har bipolär sjukdom och adhd. Vad det innebär ska jag berätta mer om i bloggen. Välkommen att följa min, ibland lite annorlunda, vardag!

10 kommentarer till “Kan någon svara på detta?

  1. Katarina

    Kan inte svara på frågan. Bara konstatera att jag känner igen mej och att det är skönt att inte vara ensam. 🙂

    Svara
  2. Gerd

    …Men!! Varför då inte använda just det här stycket till att förklara varför de sista meningarna kom av sej…?? 😉

    Svara
  3. Cissi

    Allvarligt….
    jag känner igen mig helt o hållet och har ofta fått höra hur jobbig jag är som drar igång så mycket men aldrig slutför nåt.
    Ibland skriker min man högt när jag börjar säga…-Du Bengt jag har kommit på en bra ide…..osv.
    Vore bra att ha en sekreterare eller nåt som slutför alla bra saker man kommer på…kanske går det att göra RUT-avdrag.
    Kram på er alla crazy people

    Svara
  4. Barbro

    Jag känner igen mig så fruktansvärt mycket!!!Har heller inget svar mer än att det är ångestladdat och fruktansvärt jobbigt, fast det känns bättre när jag hör att ni också har det.

    Håller med Gerd, använd inlägget som dina slutord i boken, perfekt avslut ju 🙂

    Svara
  5. Tove Lundin

    Vilken fantastisk idé Gerd! Kanske jag ska mejla detta till min förläggare 🙂
    Cissi, har tänkt samma tanke! Tänk om det kunde finnas människor som jobbade som ”slutförare” 🙂 Jag har kompisar som älskar att slutföra – man kanske skulle jobba med dem!
    Visst är det skönt Barbro, att känna igen sig! Jag blir lika lycklig varje gång 🙂
    RIOT!

    Svara
  6. Catrin

    Å, jösses, här sitter jag och letar beskrivningar på hur man syr sovmasker och ramlar rakt in i ett inlägg som beskriver mitt liv i allmänhet och mitt pysselliv i synnerhet…

    mvh fyrtioelva broderier som legat i en låda i hundra år med ca en tråd kvar att fästa

    Svara
    • Tove Lundin

      Hahaha! Och precis när jag fick din kommentar hade jag påbörjat ett nytt broderi, även om bara stjälken på rosen var kvar, medan jag funderade över vilken färg sovmasken jag ska sy till min kompis ska ha..
      En dag kanske man sätter sig ner med de där trådarna – eller så är det helt enkelt vägen mot målet – resan – som var det roliga 🙂

      Svara

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *