Ge en gåva

Ibland måste man få vara lite felfri

Muffinsmat!

 

Även om detta må komma som en stor och obehaglig överraskning måste sanningen fram. Så här ligger det till kära läsare: jag är lite svår att leva med. Ibland mycket svår.

Det är tyvärr den bittra sanningen, och tills den dagen kort stubin, krånglig, glömsk och oprovocerade utbrott blir eftertraktade egenskaper kommer det så förbli. Min medvetenhet kring detta är förmodligen nyckeln till en ”fullt fungerande” kärleksrelation. Jag satte citationstecken där. Man skall icke ljuga – men försköna går bra.

Jag ber alltid om ursäkt för mina oprovocerade utbrott och vi pratar ofta om mina mindre angenäma egenskaper. En vän sa till mig nyligen att man nog får så många förlåt man ger, och jag tror att det är precis så det är. Självklart räcker det inte att säga förlåt, man måste försöka skärpa sig också vilket jag gör – och för det vill jag ha respekt.

Råkar jag baka cupkakes när jag i själva verket ska handla mat vill jag ha tack, inte suck. Blir jag bara pyttelite arg när planen ändras i sista sekund vill jag ha beröm och lyckas jag manövrera en låsning i hallen förtjänar jag en glass. Min inre snällkamp pågår dygnet runt, lika tung som osynlig. Min tuffaste kritiker är jag själv, men även jag har mina gränser.

– Du är faktiskt inte alltid så lätt att leva med, sa min pojkvän här om dagen.

Jag spände ögonen i honom.

– Du, jag är faktiskt extremt enkel att leva med, sa jag.

Vi visste båda att det var en ren lögn. Men här kommer det fina, i den här familjen har vi en tyst överenskommelse. Ibland måste man få känna på hur det känns att vara felfri, detta gäller även (kanske framförallt) oss som har lite svårt för det där med att vara snäll – hur skulle vi annars orka skärpa oss i längden?

– Ja det är du, förlåt mig, sa han därför och det blev sådär varmt inuti.

Om Tove
Jag har något så spännande som psykisk (o)hälsa. O:et betyder i mitt fall att jag har bipolär sjukdom och adhd. Vad det innebär ska jag berätta mer om i bloggen. Välkommen att följa min, ibland lite annorlunda, vardag!

17 kommentarer till “Ibland måste man få vara lite felfri

  1. Jessica

    Jag är ofta stolt över min ADHD och de medföljande egenskaperna.
    Jag är hellre:
    Emotionellt intelligent än emotionellt inkompetent
    Utanför boxen och gränslös än fyrkantig och hjärtlös
    Temperamentsfull än konflikträdd
    Fartfylld och impulsiv än risklös och tråkig

    Svara
  2. Tove Lundin

    Sanna ord, Tyra och Barbro!

    Visst är det Marielle! Härligt med en familj som kan skämta!

    Åh, vad fint skrivet Jessica! Det lånar jag och skriver någonstans där det syns ofta!

    Svara
  3. per lilja

    Hej!
    Har lite svårt för dessa hyllningar till ADHD:s härjningar.Jag vet att minst 99% av alla bokstävsproblem löses med rätt mat punkt

    Svara
  4. Barbro

    Hej Per!

    Vad spännande. Vad jag vet så finns det ingen forskning som tyder på det. Men jag kan ha missat. Var kan jag läsa om de forskningsresultaten nånstans.

    Svara
  5. Anna Teichter

    Jag brukar försöka fjäska med maken ibland med kommentaren: ”Men det är ju en del av min charm”. Det funkar ibland. Men ganska ofta emottages det med en suck eller ett: ”Anna, det där är inte charmigt alls”.

    Svara
  6. sofie

    hej! får jag tipsa om en grej? vet inte riktigt hur du har de me de bipolära om det är en diagnos bland ”nära och kära” men hur som hellst. jag har upplevt att bipoläritet försvunnit då jag tog ut min p-stav. den satt inne i 5 år, och jag upplevde att de också började i samband med insättandet. jag tyckte det var gött men lite förvirrande att ”bli som jag var innan” igen, men hur som hellst, tänkte mest dela med mej. OBS! du kan fråga vad du vill

    Svara
  7. Tove Lundin

    Oj Per, det låter hemskt jobbigt att ha svårt för personer som försöker gilla sig själva och peppa andra till att göra det. Jag vet att 99 procent av sådan attityd löses med ett varmt bad. Eller snälla kommentarer – hoppas du får många sådana!
    Har tyvärr inte heller hittat Barbro, vi får leta vidare..

    Äh, taskigt Anna! Det är säkert han som inte riktigt har koll på vad som är charmigt 🙂

    Hej Sofi! Tack för ditt tips. Själv har jag inte haft p-stav, piller eller sådant. Men kanske någon annan känner igen sig?

    Svara
  8. Jessica

    Hej Tove
    Jag har lite frågor och idéer som jag skulle vilja bolla med dig mer privat, kan jag nå dig på någon mejl adress? Eller du kanske har min via denna sida?

    Svara
  9. maria

    Vem är det lätt att leva med??
    Inte med mig alla gånger-fast jag inte har ”speciella svårigheter”- jag kan vara upp och ner ändå….Min livskamrat är inte heller så lätt alla gånger-som diabetiker så påverkar blodsockret honom väldigt mycket….Jag kan bli arg-fast när jag tänker efter så vet jag att hans ”tjuriga sätt” berodde på blodsockret-men jag är bara människa …..
    Så länge man menar sina förlåt-så finns det hur många förlåt som helst. Både att man menar dem och försöker förändra det man kan….
    Vem tusan är felfri??
    Tycker du/ni verkar så kloka i ert sätt att hantera livet….

    Svara
  10. Åsa

    Hej Tove
    Vilken fin blogg du har. Jag lever med en man som har ADHD och är bipolär. Ibland är det så svårt. Både att förstå och stötta. Jag är nog väldigt dålig på det. Jag vill bara att han ska vara stark och glad och må bra.
    Just imorse var det extra svårt. Då var det skönt att hitta din blogg

    Svara
  11. Cissi

    Tove. Jag gillar ditt fantastiska sätt att bemöta korkade kommentarer…. själv har jag svårt att inte be dessa oförstående människor dra åt …… Men jag tränar på att inte gå igång på taskiga kommentarer.
    Ha en fortsatt bra natt alla fantastiska crazy kämpande vänner på denna blogg. Kram

    Svara
  12. Tove Lundin

    Hej Jessica, jag kan skicka dig ett mejl.
    Håller med, Maria! Vem tusan är lätt att leva med.. Klart man måste få bli arg även om personen har en anledning, huvudsaken är kanske att man förstår och respekterar varandra innerst inne. Men man är ju inte mer än människa, som tur är!

    Hej Åsa! Tack! Vad kul att du har hittat hit, förstår verkligen att det kan vara svårt. Tror inte alls du är dålig, men jag tror att de flesta anhöriga känner så. Min pojkvän ska få gå på anhörigträff på min mottagning, kanske din mans mottagning har något liknande?

    Håller med, Anna! Tänk om man kunde strunta i typ kolhydraterna och vips kom man i tid och började förstå sociala koder till exempel 🙂

    Jag tränar också, Cissi! För några år sedan kunde jag älta i dagar, nu kan jag ibland till och med bli lite fnissig om den är riktigt knasig.. Den dagen kommer säkert för dig också – tills dess får vi stötta varandra! Kramar!

    Svara
  13. Anders Nilsson

    Jag heter Anders Nilsson bor i Halmstad och har haft diagnosen Bi Polär II sedan jag var 20 år gammal och ätit ”alla” phykofarmaka, sömnmedel, mm som finns på marknaden. Har samtidigt ägnat mycket tid åt regelbunden mental träning enligt Professor Lars Erik Uneståls avslappnings CD.

    Det viktigaste med mental träning är att man gör det regelbundet och är uthållig.Har kommit fram till ett litet tips:Eftersom man som Bi Polär pendlar mellan ytterligheter hela tiden och kämpar för att ta sig ur dom kan man träna mentalt på att ”Tänka baklänges” fndera på det lite grann..jag vet att det hjälper och äter endast Lihiont (och Levaxin) sedan en tid tillbaka. Never give up och ha de så gott /Anders

    Svara

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *