Hur mår jag?

– Vilken urdum fråga!

Ibland kan det vara svårt att veta om man är deprimerad eller naturligt nedstämd, här kan man läsa mer om skillnaden. I en drömvärld skulle man kunna ta typ ett blodprov så visste man (ett specialblodprov där man inte behövde sticka hål). Nu går ju inte det, därför är det viktigt att man lär känna sig själv.

Men att lära känna sig själv låter så pretto, tycker jag, allra minst omöjligt. Speciellt när man som jag är flera personer i en, snäll-Tove som vill vara alla till lags, dum-Tove som bara tänker på sig själv, glad-Tove som vill sy ett överkast och ledsen-Tove som inte ens orkar ta fram symaskinen ur källaren. Bara för att nämna några.

Ett hett tips är att skriva stämningsdagbok, på så vis kan man urskilja mönster. Eller så gör man som jag, intalar sig själv att man kommer ihåg, sen blir man positivt eller negativt överraskad varje gång det går upp för en att det kan bli bättre eller sämre (inte att rekommendera). Kanske det räcker med att sätta en liten smily-gubbe i kanten i almanackan med olika uttryck? Förutsatt att man har en sådan – och använder den.

Nä, som ni ser kära läsare har jag ingen bra metod. Kanske ni har tips och knep på hur man svarar på den komplicerade frågan: Hur mår jag?