Tonårspojkars hälsa är komplex och det finns ont om forskning gällande hur tonårspojkar uppfattar och upplever hälsa. Därför var det övergripande syftet med Eva Randells avhandling Tonårspojkars hälsa – att hantera känslor, maskuliniteter och subjektiv social status att undersöka tonårspojkars uppfattningar om de här frågorna. Tonårspojkars hälsa undersöktes både med hjälp av enkäter och i djupintervjuer.
Prata om känslor bra för hälsan
Avhandlingen visar att många killar har svårt att prata om sina känslor och de saknar någon att vända sig till. Att våga prata med någon man litar på är bra för hälsan. Resultat från avhandlingen visar också att pojkars upplevda hälsa till stor del hänger ihop med relationer och känslor och den sociala och psykiska hälsan värderas högre än den fysiska hälsan.
På en konceptuell nivå (“När du hör ordet hälsa, vad tänker du på?”) uppfattade och beskrev killarna hälsa som holistisk bestående av många olika faktorer: ”Motion, mat, vänner…Den sociala biten är viktigast”.
Kroppen kunde användas som ett verktyg i hälsohantering och ett konstruktivt sätt att använda kroppen var genom att träna och utöva idrotter. Det fanns också ett antal killar som engagerade sig i utmanande sporter: ”Köra runt i skogen så man skrapar knäna” och använde kroppen destruktivt som en strategi för känslohantering. En av killarna som deltog i studien brände sig i armarna och förklarade: ”Jag har hellre ont i kroppen än i hjärnan”.
Således fanns det en grupp killar som vid svårare känslor hade ett separerande, dualistiskt förhållningssätt till hälsa där det smärtsamma inre omvandlades till en yttre kroppslig upplevelse. Även om hälsa uppfattades och upplevdes på ett holistiskt sätt av de flesta pojkarna, fanns det pojkar som var benägna att dela upp hälsoupplevelsen i kropp och sinne när det gällde att hantera svåra känslor.
Att prata om hur man mår och känner är inte typiskt i killars relation till varandra, speciellt inte i grupper. Så här berättade en av killarna om att vara i gruppen: ”Det är väl typ som en vargflock, man måste visa att man är stark, annars blir man lämnad, det är någon form av sånt. Och visar man känslor säkert så, alltså jag visar känslor ibland men ändå så höll jag väldigt mycket inne. Jag tror att det beror på att man inte vill visa att man är svag”.
Men att våga prata om känslor med någon man litar på är bra för hälsan. Att ha tillgång till tillitsfulla relationer är en grundläggande förutsättning för att må bra.
”Jag tror att killar ofta har svårare att prata om känslor än vad tjejer har. Men jag tror att dom flesta kan göra det om dom känner sig säkra. Och man kanske har en kompis, som man vet aldrig kommer att säga det till någon, då kan man sitta och prat, tror jag. Jag tror att många killar är typ rädda för hur folk ska uppfatta en… Och dom tycker att det kanske känns mesigt att sitta och prata om känslor eller något. Men jag tror att så länge dom känner sig säkra med dom man är med, då är det inga problem”.
Det fanns fyra nivåer av öppenhet när det gäller jobbiga upplevelser: att skämta bort (att skratta bort det smärtsamma), att omformulera (att berätta att man är trött när man är ledsen), att typ berätta (att berätta lite men inte allt) och att verkligen berätta (att berätta precis som det är).
Det fanns flera killar i studien som kunde prata om det mesta och värdesatte det, även om det inte var okomplicerat. Att ha socialt utrymme för känslohantering är avgörande för pojkars psykiska välbefinnande och att känna skamkänslor utgör ett hinder för öppenhet. Följande citat från en deltagare illustrerar vikten av trygga relationer:
”Grejen är den att alla går liksom så här mummel, mummel, säger ingenting. Men när man väl börjar prata med någon annan kille liksom då känner dom ju likadant att typ så här, då tycker dom att jag är modig och stark för att kunna visa känslor. Och då kan ju dom visa känslor med mig, för då känner dom sig trygga, att de inte blir retade, och det har ju lett till att man kan reda ut problem med varandra liksom.”
Machonorm sätter stopp
Många killar berättade om upplevda genusskillnader mellan tjejer och killar. Man skulle kunna konstatera på basis av studien att den vi ännu inte nått jämställdhet i känslouttryck:
”Det känner jag att tjejerna kan mer gråta och allting. Och killarna ska inte visa lika mycket… Jo, det är väldigt dumt och också det här att killar kan krama killar och trösta varandra… Att det är lite förbjudet. Nej, men liksom ovanligt. För det är viktigt. Att det inte bara liksom är tjejer som kan kramas och trösta varandra och allting sånt där”.
Machonormen sätter stopp för känslouttrycken i många sammanhang och killar måste hela tiden aktivt förhålla sig till den här machonormen. Killars känslouttryck präglas av tre maskulina orienteringar: tuffhet, känslighet och uppriktighet och uttrycken beror på sammanhang och situation.
Killar gav uttryck för att det är mer tillåtet för tjejer att prata om vad man vad man känner, men att det finns outtalade normer för att killar ska vara tuffa och härda ut. En av killarna i studien uttryckte det så här: ”Ja, alltså tjejer det är ju så himla omtalat också, just i media, hur jobbigt det är att vara tjej. Och jag säger absolut inte emot det. För det tror jag, det tär klart det är så. Men jag tror att i vissa fall så har ju killar det väldigt jobbigt också. Men det förs ju knappt fram. Och det är kanske det som gör just att det inte är så himla acceptabelt att vara en känslosam kille, som liksom visar att man är ledsen, för tjejer så har det mer blivit accepterat att må dåligt”.
Att känna stolthet är viktigt för att motverka skam
I en annan delstudie undersöktes självskattad hälsa i förhållande till upplevelser av skam och stolthet med hjälp av en enkätstudie. I tonåren är emotioner särskilt viktiga för identitetsutvecklingen. Många ungdomar blir utsatta för skamgörande handlingar såsom förlöjliganden, hån och nedsättande kommentarer som kan leda till upplevelser av skamkänslor. Dessa skamupplevelser, speciellt om de pågår längre, kan relateras till ohälsa. Tidigare studier visar att upplevelser av skam och stolthet var för sig kunnat påverka ungdomars självskattade hälsa. Dock har upplevelser av skam och stolthet inte studerats i kombination, ej heller den sammantagna effekten av dessa på självskattade hälsa.
Resultat av denna delstudie visade att upplevelser av skam och stolthet har samband med självskattad hälsa. När upplevelser av både stolthet och skam kombinerades visade resultat att lägre självskattad hälsa var högst bland pojkar med kombinationen lägre stolthet och högre skam. Skam bidrar till lägre självskattad hälsa och stolthet till högre självskattad hälsa. Att känna stolthet bidrar inte bara till psykiskt välbefinnande utan verkar ha en skyddande effekt för att motverka skam. Därför är möjligheten att uppleva stolthet speciellt viktigt för ungdomar som är utsatta för skamgörande handlingar och stolthet kan fungera som skyddande aspekt bland dessa ungdomar. En implikation av dessa resultat är att skolor med bestämdhet ska motverka förolämpande och kränkande beteende bland ungdomar. Positiv och genuin feedback från andra (t ex lärare och andra viktiga personer) kan bidra till känslor av stolthet som kan minska och motverka de negativa effekterna av skamgörande på hälsa.
Sammanfattande resultat
Resultat från alla delstudier visar att de känslomässiga och relationella aspekterna är avgörande för tonårskillars hälsa, liksom den subjektivt upplevda status som är starkt relaterad till självskattad hälsa. Positiva känslor och tillitsfulla relationer, och att känna tillhörighet och stolthet är viktiga faktorer för hälsa. Fysisk hälsa å andra sidan har ett mer underordnat värde men kroppen var ett viktigt verktyg för att uppnå hälsa.
Sammanfattningsvis visar denna avhandling att den unga, manliga hälsan till stor del upplevs genom känslor och relationer mellan individer och deras sammanhang som är starkt genuskodade. Hälsa är att må och fungera bra i kropp och sinne och ha tillgång till tillitsfulla relationer. Att ha självkänsla, tillgång till förtroendefulla relationer och att våga stå emot traditionella maskulinitetsnormer utan att tappa status bidrar positivt till hälsa. Implikationer för praktiken är att yrkesverksamma behöver ta hänsyn till komplexiteten i unga pojkars hälsa, där normer, värderingar, relationer och genus utgör dess sociala bestämningsfaktorer. De som arbetar med unga pojkar bör uppmuntra dem att integrera fysiska, sociala och känslomässiga aspekter av hälsa till en sammanlänkad helhetsupplevelse.
Killars känslouttryck ofta präglas av tre maskulina orienteringar: tuffhet, känslighet och uppriktighet. Resultat från enkätstudien visade att upplevd stolthet verkar ha en skyddande effekt för pojkars hälsa. Studien visade också att en mycket god självskattad hälsa är relaterad till en hög subjektiv social status hos individen.
Referenser:
International Journal of Adolescent Medicine and Health, https://www.degruyter.com/view/j/ijamh.ahead-of-print/ijamh-2016-0107/ijamh-2016-0107.xml?format=INT
Avhandling: Randell, Eva, Adolescent boys’ health – managing emotions, masculinities and subjective social status (Tonårspojkars hälsa – att hantera känslor, maskuliniteter och subjektiv social status) 2016, Umeå Universitet
