Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige och står för omkring 40 procent av alla sjukfall. Även om psykisk ohälsa kan orsakas av faktorer både i och utanför arbetet finns det ett tydligt samband mellan faktorer i arbetsmiljön och psykisk ohälsa, menar forskarna Lydia Kwak och Irene Jensen.
Arbetsrelaterad psykisk ohälsa innehåller depression, ångest, utmattningssyndrom och andra typer av stressrelaterade besvär. Att ohälsan är arbetsrelaterad betyder inte att det finns några enkla samband mellan arbetet och de psykiska besvären. Ofta är det en kombination av faktorer i arbetslivet och privatlivet som ligger bakom. Oavsett orsaken till besvären kan dock insatser från arbetsgivaren och företagshälsan göra stor skillnad, både för individen och för arbetsförhållandena. Idag finns forskning som visar vilka metoder som ger bäst resultat vad gäller att förebygga och åtgärda arbetsrelaterad psykisk ohälsa.
Under många år har vi på Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa vid Karolinska Institutet jobbat med psykisk ohälsa på arbetsplatser. Bland annat har vi utvecklat Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen som stöd till arbetsgivare och företagshälsan. Nedan beskrivs utifrån riktlinjerna hur arbetsplatsen systematiskt kan arbeta med förebyggandet av arbetsrelaterad psykisk ohälsa.
Dessutom beskrivs ett exempel på hur arbetsplatser praktiskt kan arbeta med riktlinjerna inom sin verksamhet. Exemplet är baserat på vårt forskningsprojekt (iSkol) som genomfördes vid 19 kommunala grundskolor i Sverige. Syftet med projektet var att stödja skolor i att arbeta systematiskt med förebyggande av arbetsrelaterad psykisk ohälsa bland sin personal genom att tillämpa riktlinjerna inom sin verksamhet.
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
I september 2015 lanserades de första svenska evidensbaserade riktlinjerna för att stödja det förebyggande arbetet för psykisk ohälsa på arbetsplatser: Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen. De är baserade på bästa tillgängliga internationella forskning och har tagits fram i ett samarbete mellan arbetsgivare, företagshälsan och forskare. Därtill är de i linje med Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA (AFS 2015:4). I riktlinjerna beskrivs tre rekommendationer för hur arbetsplatser kan arbeta systematiskt med förebyggandet av arbetsrelaterad psykisk ohälsa inom sin verksamhet.
Rekommendation 1: Väl förankrade, kända policyer och tydliga riktlinjer
Den första rekommendationen är att verksamheten har tydliga och praktiskt tillämpbara policyer och riktlinjer för att förebygga psykisk ohälsa. Samt att arbetsgivare arbetar aktivt med att föra ut policyerna och riktlinjerna i hela organisationen så att de är välkända och tillämpas i den dagliga verksamheten. En välkänd riskfaktor för arbetsrelaterad psykisk ohälsa är att verksamheten saknar tydliga policyer och riktlinjer för det förebyggande arbetet och/eller att dessa riktlinjer inte inkorporeras i den dagliga verksamheten.
Rekommendation 2: Kunskap i chefsleden om relationen mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa
Den andra rekommendationen är att cheferna har de kunskaper som krävs för att bedriva ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt kunskaper för att kunna agera snabbt vid tecken på psykisk ohälsa. Det är viktigt att chefer har kunskap om de riskfaktorer och friskfaktorer i arbetet som kan orsaka psykisk ohälsa, såväl som insatser för att åtgärda riskerna. Detta rekommenderas även i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om social och organisatorisk arbetsmiljö (AFS 2015:4). Det finns många systematiska litteraturstudier av risk och friskfaktorer på arbetet som kan orsaka till exempel depression och utmattning. Exempel på riskfaktorer på arbetet för psykisk ohälsa är spänt arbete och brist på socialt stöd. Dessutom har studier visat att obalans mellan ansträngning och belöning ökar risken för psykisk ohälsa.
Rekommendation 3: Kartläggning och analys av psykosocial arbetsmiljö, stress och psykisk hälsa i verksamheten
Den tredje rekommendationen i riktlinjerna är att regelbundet kartlägga och analysera den psykosociala arbetsmiljön, stress och psykisk hälsa i verksamheten. Kartläggningen ska även innehålla utveckling av en åtgärdsplan som skapas tillsammans med den anställda samt uppföljning av handlingsplanen. En viktig förutsättning för ett effektivt förebyggande arbetsmiljöarbete är att ledning och personal tillsammans får möjlighet att analysera, tolka samt förstå resultaten och att det leder till en handlingsplan som ledning och personal är överens om. Studier har visat att ett välstrukturerat återkopplingsmöte med en handlingsplan och åtgärder som medarbetarna själv har kommit fram till som sedan kontinuerligt följs upp påverkar både ledarskap och organisationsklimat positivt.
Ett stort behov att skapa ett hållbart arbetsliv för lärare
2017-2019 stöttade vi som del av ett AFA-försäkring-finansierat forskningsprojekt 19 kommunala grundskolor i Sverige med förebyggandet av riskfaktorer för psykisk ohälsa inom deras arbetsmiljö. Lärarnas arbetsmiljö har under många år varit föremål för mycket diskussion. I vårt forskningsprojekt svarade nästan hälften av lärarna att de har känt sig stressade den senaste tiden. Dessutom rapporterade lärare hög arbetsbelastning relaterat till höga känslomässiga krav och hög arbetstakt, och även lågt inflytande. Hög arbetsbelastning och arbetstakt har identifierats som de främsta orsakerna till arbetsrelaterad ohälsa bland grundskollärare i Sverige. Resultaten från vårt forskningsprojekt visade även att kvinnliga och manliga lärare upplever sin arbetsmiljö olika. Kvinnliga lärare upplevde mer arbetsbelastning och mindre inflytande än deras manliga kollegor. Norska studier har rapporterat liknande resultat bland norska lärare.
Att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa enligt riktlinjerna
Behovet att stödja skolor i att arbeta mer systematiskt med sitt förebyggande arbetsmiljöarbete har som sagt visat sig vara stor. Nedan beskrivs hur skolorna har jobbat med riktlinjerna. Använd gärna detta som exempel om du själv vill jobba mer förebyggande av psykisk ohälsa inom din verksamhet.
- Forma en arbetsgrupp
Vid varje skola formades en arbetsgrupp med syftet att öka det systematiska arbetsmiljöarbete som förebygger psykisk ohälsa. Gruppen bestod av fyra-fem personer som inkluderade oftast rektor, biträdande rektor, lärarrepresentant, facklig representant och/eller skyddsombud. Om du själv vill forma en arbetsgrupp, tänk då på din nuvarande personal och hur deras arbetsuppgifter och kompetenser passar med funktionen för den arbetsgrupp du ska forma. Vilken roll kan de ha och varför skulle de vara bra medlemmar i arbetsgruppen? - Kartlägg hur verksamhetens nuläge förebygger psykisk ohälsa
En av de första saker som arbetsgrupperna gjorde var att kartlägga om nuvarande arbetsmiljöarbete var i linje med riktlinjerna. Kartläggningen visade att de flesta skolorna var bra på att kartlägga riskfaktorer för psykisk ohälsa inom sin arbetsmiljö och att återkoppla kartläggningsresultat till skolpersonalen. Dock skapade endast få skolor tillsammans med skolpersonal handlingsplaner för att åtgärda de identifierade riskfaktorerna och få använde handlingsplaner för att följa upp åtgärderna. Att endast kartlägga arbetsmiljö, stress och psykisk hälsa, och återkoppla resultat av kartläggningen resulterade i frustration hos skolpersonalen. Skolpersonalen beskrev till exempel >>Vi har återkopplat så många gånger att vi inte mår bra, men ingenting ändras någonsin<<. En bra startpunkt för att förbättra det förebyggande arbetsmiljöarbetet är att kartlägga hur det nuvarande arbetet ser ut och identifiera vad som bör förbättras. MEN det måste alltid följas av nästa steg för att verklig förändring ska ske. - Formulera specifika mål för förbättring
Utifrån identifierade förbättringsbehov specificerade varje arbetsgrupp ett mål. Målet skulle vara specifikt, mätbart, realistiskt och tidsatt. Följande mål är ett exempel relaterat till rekommendationen 3: Under APT den 10 april bestämmer skolledning tillsammans med all personal vilka arbetsmiljöriskfaktorer som ska prioriteras i handlingsplanen. Målet beskriver vad som ska uppnås, av vem och när. För att säkerställa att målet uppnås utformade arbetsgruppen en plan som specificerade varje steg som behöver genomföras för att uppnå målet. För att underlätta måluppfyllning är det viktigt att vara så konkret som möjligt och tydligt beskriva när steget ska genomföras och vem i arbetsgruppen som är ansvarig för att stegen tas. Formulera skriftliga handlingsplaner. - Genomföra och anpassa planen
Under ett år genomför arbetsgrupperna en plan för varje rekommendation som skolorna behövde förbättra. Planerna genomfördes, utvärderades för att se om de var verkställda som planerat, och ändrades vid behov. Att arbeta på detta sätt gav skolorna möjlighet att införa en systematik i sitt förbättringsarbete och uppskattades stort av arbetsgrupperna.
Framgångsfaktorer för ett lyckat förbättringsarbete
Arbetsgrupperna rapporterade följande framgångsfaktorer:
- Ett tydligt behov i verksamheten av att förbättra det nuvarande arbetsmiljöarbetet.
- En gemensam agenda hos skolorna och kommunen med tydlig resursallokering och tydligt ansvar.
- Stöd från externa aktörer, till exempel företagshälsan.
- Ett gott arbetsklimat och gemensamt engagemang hos både ledning och personal.
- Avsatt tid till förebyggande arbetsmiljöarbete. Detta uppnåddes till exempel genom att införa arbetet i skolors årshjul.
En text av Lydia Kwak och Irene Jensen som är professorer och forskare i företagshälsa vid Karolinska Institutet. De leder olika grupper i forskning kring metoder för god arbetshälsa och arbetsmiljö.
